Utrikes födda på arbetsmarknaden: siffrorna blir bättre men gapet finns kvar
Arbetslösheten bland utrikes födda sjönk 2026, och bidragsreformen har börjat träda i kraft. Finns det ett samband mellan de två? Siffrorna ger ett mer komplicerat svar.
Analys · av Kritiskt öga. Den här kolumnen läser beslut genom de officiella siffrorna och företräder inte något partis ståndpunkt.
Bilden i siffror
SCB:s siffror för tredje kvartalet 2026, åldern 20–66 år:
| Grupp | Sysselsättningsgrad | Arbetslöshet |
|---|---|---|
| Inrikes födda | 84,1 % | 4,8 % |
| Utrikes födda | 74,6 % | 13,5 % |
| Utrikes födda män | 79,7 % | 11,8 % |
| Utrikes födda kvinnor | 69,5 % | 15,3 % |
Vad blev bättre?
- Arbetslösheten bland utrikes födda sjönk med 0,9 procentenheter på ett år. 2025 var årsgenomsnittet 16,4 procent, mot 6,2 procent för inrikes födda.
- Den största minskningen var bland män: 2,3 procentenheter.
- Under andra kvartalet ökade antalet sysselsätta utrikes födda med omkring 18 600, mot bara 3 500 bland inrikes födda.
Vad blev inte bättre?
- Arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor ökade med 0,6 procentenheter och nådde 15,3 procent.
- Gapet är fortfarande nästan tre gånger: 13,5 procent mot 4,8 procent.
- Tidsbegränsade anställningar ökade med 61 000 på ett år och nådde 774 000 på hela arbetsmarknaden.
- Antalet som arbetar färre timmar än de vill ökade med 33 000 och nådde 400 000.
- Den totala arbetslösheten är oförändrad på 8,7 procent.
Reformen som har börjat
- Aktivitetskravet: den som får försörjningsstöd ska delta i aktiviteter under den tid man inte söker arbete eller studerar. Lagen gäller sedan den 1 juli 2026, och kommunerna ska tillämpa den på stöd för oktober 2026 och framåt.
- Bidragstaket: det börjar den 1 januari 2027 och fasas in för stora familjer under 2027.
- Kvalificering till välfärden: den som bosätter sig i Sverige från den 1 januari 2027 behöver en period av arbete och bosättning innan man får rätt till vissa förmåner.
Vad reformens försvarare säger
Regeringen som lade fram reformen sammanfattar logiken i en mening: det ska löna sig bättre att arbeta än att leva på bidrag. Den menar att aktivitetskravet ska få fler att gå från bidrag till arbete.
Vad kritikerna säger
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade emot bidragstaket, och Socialdemokraternas ledare har sagt att hon vill stoppa det. Centerpartiet ville att kommunerna skulle ha större utrymme för undantag när det finns särskilda skäl.
Vår läsning
- Tidpunkten gör att förbättringen inte kan tillskrivas reformen. Förbättringen syntes under de första kvartalen 2026, aktivitetskravet blev bindande först i höstas, och taket har inte börjat gälla än.
- Förbättringen finns bara bland män. Kvinnor är den grupp som står längst från arbetsmarknaden, och deras arbetslöshet ökar. Varje seriös bedömning av reformen måste utgå från den siffran.
- Typen av jobb spelar roll. En del av de nya jobben är tidsbegränsade eller har få timmar. Det påverkar invandrare direkt, eftersom det nya inkomstkravet för medborgarskap kräver en löpande inkomst.
- Regeringen själv presenterade i oktober 2025 en siffra som visar att 77 700 utrikes födda saknar den utbildning som behövs. Ekonomiska drivkrafter ensamma löser inte den bristen.
Ett slutligt omdöme kräver tid. Tre siffror är värda att följa 2027: arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor, andelen tillsvidareanställningar bland de nya jobben, och antalet personer som gått från försörjningsstöd till ett faktiskt arbete.
Källor
- SCB: Arbetskraftsundersökningarna, tredje kvartalet 2026
- SCB: arbetsmarknadsläget, andra kvartalet 2026
- Ekonomifakta: arbetslöshet bland utrikes födda 2025
- Riksdagen: aktivitetskrav i försörjningsstödet, SoU29
- Socialstyrelsen: tillämpning av aktivitetskravet
- Regeringen: bidragsreformen, taket och aktivitetskravet
- TT: S vill stoppa bidragstaket
- Regeringen: Arbetsmarknadsdepartementets presentation, oktober 2025